Huliganer hugaligen

Som väl de flesta som läser här känner till så blev Djurgården dömda av SvFF att spela en match utan publik efter att nå snillen nitat Assyriskaspelare vid planstormningen i höstas. Man stormar alltså planen i glädje - och det gäller då alla utom puckona som ser en chans att nita motståndarspelare. Okej, nu har SvFF iallafall beslutat att de ska spela utan publik en match. Och Djurgården tog fasta på det och släpper inte in någon att se matchen, inte förbundsgubbar och inte press (Dif.se). Bortsett från att jag nog lutar åt att det inte var så ologiskt att straffa Djurgården på det sättet så tycker jag att föreningen gör rätt som står upp för det jag uppfattar som den allmänna opinionen bland supportrar.

Några hammarbyare besökte en AIK-träning för att visa en spelare vad de tycker om honom (dn.se), inte så värst mycket hände bortsett från mediauppståndelsen. En (fd?) hammarbyledare klagar i samband med den händelsen (Svt.se) på att fotbollförbundet inte gör något åt huliganerna. Men alltså... vad ska förbundet göra mer i repressivt syfte mot supportrar för att komma åt det obefintliga antalet huliganer. Det snackas alltid om England som förebild men inte vet jag om det är befriat från huliganism där trots sånt som intensiv kameraövervakning och bara sittplatser.

Hammarbyaren är ute och cyklar. Fotbollsförbundet ska inte göra ett skit gällande alla klubbar - det är redan gjort för mycket i regelväg. Det är få klubbar som har några huliganer att tala om och det är fan de klubbarna som isåfall ska fundera själva på vad man kan göra åt vissa icke önskvärda företeelser vid match. Anmärkningsvärt är ju att det är de klubbar med mest inrotad supporterkultur som även har huliganer. Att motarbeta huliganism genom repression innebär bara att den sköna stämning det blir när man balanserar på gränsen - gränsen till galenskap - försvinner. Övervakning med kameror och en jäkla massa vakter innebär bara att man lägger band på sig. Den där fria zonen av upp och nedvänd värld som ståplats är, är inte längre en fri zon.

Men iallafall, hur man än ser på det. Det är ju absurt att alla klubbar ska omfattas av samma regler när det egentligen är så få klubbar med riktiga huliganer. Den klubb med supportrar som kan hålla i en bengal utan att hiva iväg den mot motståndarspelare ska omfattas av samma regler som den klubb vars supportrar närmast tvångsmässigt gör det. Eller till och med de klubbar vars supporterkultur är blott ett frö som kan växa till ska omfattas av samma repressiva åtgärder som bengalkastarnas klubbar. Det är svårt att bibehålla en supporterkultur av klass om man utsätts för en konstant övervakning och av förbud (och jippofiering vill jag tillägga), hur svårt är det då inte att bygga upp en skön stämning på sin arena. En stämning som i sig drar folk till matcherna vilket inte jippon mer än i begränsad omfattning kan göra.

Det här skrivet ur upplevelser från två vinklar. Dels fotbollens division 2 Norrland som är fritt från allt vad övervakning heter och där vi liksom planterat en planta i IFK Luleå som kan växa till en schysst supporterkultur. Friheten där är en situation som kommer förändras för oss vid avancemang till högre serier. För finns det inga huliganer och man ändå vill nyttja reglerna så får man väl göra som Halmstad BK och plocka och stänga av fjortisen som skvätte vatten mot en motståndare, hugaligen så hemskt.

Och så är det upplevelser från tre decennier av ståplats i hockeyns elitserie där övervakningen eskalerat något så otroligt senaste åren trots att det nog aldrig varit så mesigt på Luleå Hockeys ståplats som nu och med enstaka matcher som undantag även dåligt drag. Ja, och det vill jag nog hävda är en effekt av, inte bara övervakningen utan även, jippofieringen. Jippofieringen som gör matcherna till "Event" för vip:are och till en trevlig kväll som alternativ till bion.