Kunde inte sova, låg och tänkte och analyserade vad jag skrivit och: Aaaaargh! Vilket pucko jag är. Jag hävdade, i förra inlägget, å ena sidan att det bland vissa gruppers supporterskaror finns sådana som har svårt för att låta bengaler vara en snygg grej på läktaren utan tvångsmässigt kastar den på plan mot motståndare. Jag hade bilden av bindgalna idioter helt utan spärrar framför mig. Idiotiskt av mig - det är ju den bilden Aftonbladet m fl sprider - när det gäller allsvensk fotboll så är, bortsett från diverse forum, massmedia i form av dessa blaskor min källa till information. Och med blott lite källkritisk förmåga så inser jag att det är bättre att hålla inne sina åsikter om vad som sker där. Bilden av goda supportrar och elaka supportrar är det ju bara de som vill ha bort ståplats och införa jippon, vadderade sitsar på alla platser och cheerleaders som tjänar på.
Ja det sker väl en del dumheter bland supportrar men det ska jag inte uttala mig om när det bara är Aftonbladet m fl jag har att utgå ifrån. Visst kan en ju tycka till och resonera med kumpanerna - men skriva om det? nej det är så jäkla många som till och med har betalt för att sitta vid sina tangentbord och tycka till och döma så jag skiter i det.
Bättre att bara utgå från de läktare man själv står på, och vad förändras då principiellt i resonemanget jag förde i förra inlägget? Svar: Ingenting. Eller det stärks väl snarare. Centralt beslutade regler om övervakning och förbud och hela alltet är lite som att jaga mygg med luftvärnskanoner. Det är överdrivet och hämmar all den supporterkultur som faktiskt behöver ett uns av fri galenskap för att stämningen ska bli bra.
Heja!
måndag 22 mars 2010
fredag 19 mars 2010
Huliganer hugaligen
Som väl de flesta som läser här känner till så blev Djurgården dömda av SvFF att spela en match utan publik efter att nå snillen nitat Assyriskaspelare vid planstormningen i höstas. Man stormar alltså planen i glädje - och det gäller då alla utom puckona som ser en chans att nita motståndarspelare. Okej, nu har SvFF iallafall beslutat att de ska spela utan publik en match. Och Djurgården tog fasta på det och släpper inte in någon att se matchen, inte förbundsgubbar och inte press (Dif.se). Bortsett från att jag nog lutar åt att det inte var så ologiskt att straffa Djurgården på det sättet så tycker jag att föreningen gör rätt som står upp för det jag uppfattar som den allmänna opinionen bland supportrar.
Några hammarbyare besökte en AIK-träning för att visa en spelare vad de tycker om honom (dn.se), inte så värst mycket hände bortsett från mediauppståndelsen. En (fd?) hammarbyledare klagar i samband med den händelsen (Svt.se) på att fotbollförbundet inte gör något åt huliganerna. Men alltså... vad ska förbundet göra mer i repressivt syfte mot supportrar för att komma åt det obefintliga antalet huliganer. Det snackas alltid om England som förebild men inte vet jag om det är befriat från huliganism där trots sånt som intensiv kameraövervakning och bara sittplatser.
Hammarbyaren är ute och cyklar. Fotbollsförbundet ska inte göra ett skit gällande alla klubbar - det är redan gjort för mycket i regelväg. Det är få klubbar som har några huliganer att tala om och det är fan de klubbarna som isåfall ska fundera själva på vad man kan göra åt vissa icke önskvärda företeelser vid match. Anmärkningsvärt är ju att det är de klubbar med mest inrotad supporterkultur som även har huliganer. Att motarbeta huliganism genom repression innebär bara att den sköna stämning det blir när man balanserar på gränsen - gränsen till galenskap - försvinner. Övervakning med kameror och en jäkla massa vakter innebär bara att man lägger band på sig. Den där fria zonen av upp och nedvänd värld som ståplats är, är inte längre en fri zon.
Men iallafall, hur man än ser på det. Det är ju absurt att alla klubbar ska omfattas av samma regler när det egentligen är så få klubbar med riktiga huliganer. Den klubb med supportrar som kan hålla i en bengal utan att hiva iväg den mot motståndarspelare ska omfattas av samma regler som den klubb vars supportrar närmast tvångsmässigt gör det. Eller till och med de klubbar vars supporterkultur är blott ett frö som kan växa till ska omfattas av samma repressiva åtgärder som bengalkastarnas klubbar. Det är svårt att bibehålla en supporterkultur av klass om man utsätts för en konstant övervakning och av förbud (och jippofiering vill jag tillägga), hur svårt är det då inte att bygga upp en skön stämning på sin arena. En stämning som i sig drar folk till matcherna vilket inte jippon mer än i begränsad omfattning kan göra.
Det här skrivet ur upplevelser från två vinklar. Dels fotbollens division 2 Norrland som är fritt från allt vad övervakning heter och där vi liksom planterat en planta i IFK Luleå som kan växa till en schysst supporterkultur. Friheten där är en situation som kommer förändras för oss vid avancemang till högre serier. För finns det inga huliganer och man ändå vill nyttja reglerna så får man väl göra som Halmstad BK och plocka och stänga av fjortisen som skvätte vatten mot en motståndare, hugaligen så hemskt.
Och så är det upplevelser från tre decennier av ståplats i hockeyns elitserie där övervakningen eskalerat något så otroligt senaste åren trots att det nog aldrig varit så mesigt på Luleå Hockeys ståplats som nu och med enstaka matcher som undantag även dåligt drag. Ja, och det vill jag nog hävda är en effekt av, inte bara övervakningen utan även, jippofieringen. Jippofieringen som gör matcherna till "Event" för vip:are och till en trevlig kväll som alternativ till bion.
Några hammarbyare besökte en AIK-träning för att visa en spelare vad de tycker om honom (dn.se), inte så värst mycket hände bortsett från mediauppståndelsen. En (fd?) hammarbyledare klagar i samband med den händelsen (Svt.se) på att fotbollförbundet inte gör något åt huliganerna. Men alltså... vad ska förbundet göra mer i repressivt syfte mot supportrar för att komma åt det obefintliga antalet huliganer. Det snackas alltid om England som förebild men inte vet jag om det är befriat från huliganism där trots sånt som intensiv kameraövervakning och bara sittplatser.
Hammarbyaren är ute och cyklar. Fotbollsförbundet ska inte göra ett skit gällande alla klubbar - det är redan gjort för mycket i regelväg. Det är få klubbar som har några huliganer att tala om och det är fan de klubbarna som isåfall ska fundera själva på vad man kan göra åt vissa icke önskvärda företeelser vid match. Anmärkningsvärt är ju att det är de klubbar med mest inrotad supporterkultur som även har huliganer. Att motarbeta huliganism genom repression innebär bara att den sköna stämning det blir när man balanserar på gränsen - gränsen till galenskap - försvinner. Övervakning med kameror och en jäkla massa vakter innebär bara att man lägger band på sig. Den där fria zonen av upp och nedvänd värld som ståplats är, är inte längre en fri zon.
Men iallafall, hur man än ser på det. Det är ju absurt att alla klubbar ska omfattas av samma regler när det egentligen är så få klubbar med riktiga huliganer. Den klubb med supportrar som kan hålla i en bengal utan att hiva iväg den mot motståndarspelare ska omfattas av samma regler som den klubb vars supportrar närmast tvångsmässigt gör det. Eller till och med de klubbar vars supporterkultur är blott ett frö som kan växa till ska omfattas av samma repressiva åtgärder som bengalkastarnas klubbar. Det är svårt att bibehålla en supporterkultur av klass om man utsätts för en konstant övervakning och av förbud (och jippofiering vill jag tillägga), hur svårt är det då inte att bygga upp en skön stämning på sin arena. En stämning som i sig drar folk till matcherna vilket inte jippon mer än i begränsad omfattning kan göra.
Det här skrivet ur upplevelser från två vinklar. Dels fotbollens division 2 Norrland som är fritt från allt vad övervakning heter och där vi liksom planterat en planta i IFK Luleå som kan växa till en schysst supporterkultur. Friheten där är en situation som kommer förändras för oss vid avancemang till högre serier. För finns det inga huliganer och man ändå vill nyttja reglerna så får man väl göra som Halmstad BK och plocka och stänga av fjortisen som skvätte vatten mot en motståndare, hugaligen så hemskt.
Och så är det upplevelser från tre decennier av ståplats i hockeyns elitserie där övervakningen eskalerat något så otroligt senaste åren trots att det nog aldrig varit så mesigt på Luleå Hockeys ståplats som nu och med enstaka matcher som undantag även dåligt drag. Ja, och det vill jag nog hävda är en effekt av, inte bara övervakningen utan även, jippofieringen. Jippofieringen som gör matcherna till "Event" för vip:are och till en trevlig kväll som alternativ till bion.
måndag 15 mars 2010
Tomteblossen var det ju
Det här var ju i och för sig rätt schysst i lördags.
Men tänk om de vi sluppit de där fåniga diskolamporna som snurrar och far där och den extremt utdragna spelarpresentationen (nä jag säger inte "line up"). Och vad snyggt om det hade blitt en ståplatsläktare hela vägen upp mot taket istället för viplounge och sånt ovanför oss. Ja en gubbe gnällde på flaggandet även i lördags.
Men tänk om de vi sluppit de där fåniga diskolamporna som snurrar och far där och den extremt utdragna spelarpresentationen (nä jag säger inte "line up"). Och vad snyggt om det hade blitt en ståplatsläktare hela vägen upp mot taket istället för viplounge och sånt ovanför oss. Ja en gubbe gnällde på flaggandet även i lördags.
Trumjävel
Okej skiter från och med nu i torsken och den missade slutspelsplatsen och koncentrerar mig på att hata Timrås trumma. Vad är poängen med att banka så förbannat? Man ser timråborna röra på munnen men man hör ingen ramsa eller sång och det måste vara outhärdligt att stå alldeles bredvid. I Skellefteå beslagtogs tydligen timråtrumman ( hockeysnack.com ). I lördags försökte en hjälte göra detsamma, eller åtminstone norpa pinnarna, men det slutade med att han blev utslängd. Timrås trumpojke såg ut som om han helst ville åka hem, när han fått tillbaka sina pinnar av vakterna kastade han dom i backen och satte sig ner. Lipsill.
Förstå vinken timråbor, att stå och banka outhärdligt högt och enformigt på en trumma är inte stämning. Det är inte "tryck" eller "röj", det är bara enerverande.
Och om jag ska fortsätta klaga. Nog kunde de väl ha blivit utfösta lite snabbare ur vår hall.
Och ännu mer. Gröningtröjor på progamförsäljarna och gröningklubbmärke på resultattavlan!!! Herre min je´.
Förstå vinken timråbor, att stå och banka outhärdligt högt och enformigt på en trumma är inte stämning. Det är inte "tryck" eller "röj", det är bara enerverande.
Och om jag ska fortsätta klaga. Nog kunde de väl ha blivit utfösta lite snabbare ur vår hall.
Och ännu mer. Gröningtröjor på progamförsäljarna och gröningklubbmärke på resultattavlan!!! Herre min je´.
tisdag 2 mars 2010
tisdag 23 februari 2010
Den moderna hockeyn
Ett långt inlägg.
Luleå Hockeyförening spelade sin första säsong i elitserien 1984-85. Då bestod serien av tio lag. Man spelade 36 omgångar i serien, fyra lag gick till slutspel och man möttes i bäst av tre matcher i semifinal och bäst av fem i final. Matcherna spelades med få undantag torsdag och söndag. 2010 består serien av tolv lag som spelar 55 omgångar i serien innan åtta lag påbörjar slutspelet med bäst av sju matcher redan i kvartsfinalen. Tre matcher i veckan.
Då hade spelarna andra ”riktiga” jobb. Idag har en del spelare arbetarårslöner som månadslön. En del utländska spelare i elitserien deltar inte hela säsongen för att kunna betala mindre i skatt.
Då var det tyst om inte publiken sjöng eller skrek. Nu brakar det loss med musik eller reklam så fort det är avblåst.
Då var det reklam på sargen och speakern nämnde lite reklamslogans emellanåt och vi minns Fritz Olssons skottävling. Idag är det reklam tammefan överallt hela tiden. Jag kommer inte ihåg någon enskild reklam av allt jag som hockeyåskådare översköljs med – bara köp, köp, köp... Kontraproduktivt förefaller det vara i mina ögon.
Från förr minns jag inga andra vakter än de vid insläppen. Idag känner jag mig som om jag vore misstänkt för något med tanke på alla vakter, publikvärdar och poliser som spanar mot ståplatsläktaren uppifrån och nerifrån och från sidan. För att inte tala om kameran som ska övervaka publiken vid s k riskmatcher.
Då hade man med sig sina egna flaggor. Hemgjorda och andra - och många var det. Idag förväntas det att LuleTifo ska hålla med såna grejor. Som om de har som jobb att hålla någon flaggservice till den som händelsevis råkar vilja vifta lite.
Luleå Hockeyförening spelade sin första säsong i elitserien 1984-85. Då bestod serien av tio lag. Man spelade 36 omgångar i serien, fyra lag gick till slutspel och man möttes i bäst av tre matcher i semifinal och bäst av fem i final. Matcherna spelades med få undantag torsdag och söndag. 2010 består serien av tolv lag som spelar 55 omgångar i serien innan åtta lag påbörjar slutspelet med bäst av sju matcher redan i kvartsfinalen. Tre matcher i veckan.
Då hade spelarna andra ”riktiga” jobb. Idag har en del spelare arbetarårslöner som månadslön. En del utländska spelare i elitserien deltar inte hela säsongen för att kunna betala mindre i skatt.
Då hade vi stora ståplatsläktare i alla fyra hörn ända upp mot ytterväggen. Och träbänkar för de som satt. Idag har vi en låg ståplatsläktare bakom ena målet med folk som sitter ovanför och en liten ståplats i ett hörn. Sittplatserna är vadderade och med ryggstöd.
Då sålde man kaffe, läsk, varmkorv och hamburgare. Idag finns flera barer och restauranger.
Då kom spelarna in till klubbsången och publikens jubel och snurrade ett varv i mitten innan pucken släpptes. Idag börjar man det s k introt med en nedräkning i filmtrailerbasröst på engelska. Ett björnhuvud sänks ner samtidigt som den pustar ut rök och blixtrar och har sig. Spelarna åker igenom det till hög musik som överröstar allt publikjubel. Man spelar nationalsången och någon mer eller mindre känd person åker ut med pucken till domaren (nåt av det långa introjippot missade jag nog här).
Då hade vi ett visserligen ganska nytt klubbmärke men ändå enkelt och snyggt. Idag har vi en arg björn i sann amerikaniserad stil. Disney om ni vill.
Då var det tyst om inte publiken sjöng eller skrek. Nu brakar det loss med musik eller reklam så fort det är avblåst.
Då var det reklam på sargen och speakern nämnde lite reklamslogans emellanåt och vi minns Fritz Olssons skottävling. Idag är det reklam tammefan överallt hela tiden. Jag kommer inte ihåg någon enskild reklam av allt jag som hockeyåskådare översköljs med – bara köp, köp, köp... Kontraproduktivt förefaller det vara i mina ögon.
Då hade man med sig sina egna flaggor. Hemgjorda och andra - och många var det. Idag förväntas det att LuleTifo ska hålla med såna grejor. Som om de har som jobb att hålla någon flaggservice till den som händelsevis råkar vilja vifta lite.
Då skrek man och trängdes på ståplats. Och ramlade omkull ibland, nå´t tiotal åt gången (jäkla huliganer högre upp som knuffades) men man hjälptes åt att komma upp och det snarare stärkte än försämrade banden mellan folk och höjde stämningen. Idag är det som att många försöker stå så man inte vidrör varandra – knappt ens vid mål. Fjortisflickor spanar på fjortispojkar när de inte är upptagna med att skicka sms. Och vice versa.
Varför har det blivit så här?
Jag säger inte att allt är till det sämre – spelarna kan exempelvis lika gärna vara proffs på riktigt som de halvproffs de var förr. Och barer – visst som en service till de som vill ta sig en bärs.
Men...
Ett par frågor:
-Har någon undersökt huruvida supportrar vill ha så många matcher som det är nu? Vill vi kunna vara trogna och gå på alla matcher utan att ruineras eller bli less eller rent blasé? Vill vi inte kunna ha familjer och engagemang utöver hockeyn?
-Vem gjorde undersökningen som kom fram till att de på sittplats hade så ömma stjärtar att det måste ha vadderade platser för att gå på hockey (och gärna också pyntade extra för vaddsitsen)?
-Vem frågade hockeypubliken i Luleå ifall vi var missnöjda med gamla ”introt”? Var hockeyn så usel, är hockeyn så usel att den måste bäddas in i blajtramstingeltangelkrimskramsjippon?
-Hur kom man på att nationalsången skulle spelas inför varje match i en serie med blott lag från Sverige?
-Tillfrågades publiken huruvida de tyckte det var för tyst när H-läktaren hämtade andan mellan ramsor och sånger så man började vräka på med oljud i speluppehållen? Slutar folk gå på hockey om det inte dånar hela tiden? Lockar det fler matcherna för att det vräks på med disco hela tiden?
-Är det så mycket värre nu än tidigare bråkmässigt att det är i paritet med kontrollen? Är det värre med en som blir lite ljummen ur sitt medhavda brännvin på ståplats än en som blir för full i någon av barerna? Är det värre nu när det mest är snack och väldigt lite verkstad än när det var derby mot gröningar, eller nåt som raseriet från H när tomburkar och snusdosor regnade mot en provocerande Magnus Roupé (nej, han blev inte skadad, det som träffade studsade mot skydden)?
-Vem ska disneyklubbmärket tilltala? Var Luleå Hockeys medlemmar och supportrar missnöjda med det gamla?
Många fler frågor kan ställas men hur ska de besvaras?
måndag 4 januari 2010
En sån skön seger
Vi är inte så kvicka med uppdateringen efter viktiga händelser här men här är min reflektion av den underbara segern.
Vi spöade Skellefeteå i förrgår. Så utomordentligt trevligt och det var bra tryck dessutom. Från muppgänget som stod på bodenläktaren till vänster hördes bara en trumma som det bankades på frenetiskt. Man såg att de sjöng för käftarna deras rörde sig men man hörde inget från dem ens när vi hämtade andan eftersom det var "Blecktrumman"-klass på trumslagaren.
Ett av nöjena efter en seger är att surfa runt och läsa ilskna, missnöjda och frustrerade kommentarer från motståndarsupportrar. Till missnöjet efter förlusten så bortförklaras även att deras lirare fick pisk av vår i den lilla fajten. "Fingrar i ögonen", ha! kolla in bilden här så får ni se vem som kör upp spretande fingrar i ansiktet på vem.
"Luleå, ni hetsar som fan mot oss under hela matchen, men vars var ni efter matchens slut? FEGAST I SVERIGE, JA NI ÄR FEGAST I SVERIGE!" skriver nicket Jeloin på forumet Hockeytifo. Arg som ett bi fortsätter han i ytterligare inlägg: "Vi stannade utanför eran arena i ca 40min".
Skaffa användare på det forumet - skellefteborna och modoiten "Nothing else" är de mest underhållande i sina tuffingambitioner. Fast det blir rätt långtråkigt i längden men med några pärlor som den senaste konversationen.
Tänk förr när man bara hade motståndarlagets lokala papperstidningar på bibblo två dagar efter match att läsa missnöje i.
Vi spöade Skellefeteå i förrgår. Så utomordentligt trevligt och det var bra tryck dessutom. Från muppgänget som stod på bodenläktaren till vänster hördes bara en trumma som det bankades på frenetiskt. Man såg att de sjöng för käftarna deras rörde sig men man hörde inget från dem ens när vi hämtade andan eftersom det var "Blecktrumman"-klass på trumslagaren.
Ett av nöjena efter en seger är att surfa runt och läsa ilskna, missnöjda och frustrerade kommentarer från motståndarsupportrar. Till missnöjet efter förlusten så bortförklaras även att deras lirare fick pisk av vår i den lilla fajten. "Fingrar i ögonen", ha! kolla in bilden här så får ni se vem som kör upp spretande fingrar i ansiktet på vem.
"Luleå, ni hetsar som fan mot oss under hela matchen, men vars var ni efter matchens slut? FEGAST I SVERIGE, JA NI ÄR FEGAST I SVERIGE!" skriver nicket Jeloin på forumet Hockeytifo. Arg som ett bi fortsätter han i ytterligare inlägg: "Vi stannade utanför eran arena i ca 40min".
Skaffa användare på det forumet - skellefteborna och modoiten "Nothing else" är de mest underhållande i sina tuffingambitioner. Fast det blir rätt långtråkigt i längden men med några pärlor som den senaste konversationen.
Tänk förr när man bara hade motståndarlagets lokala papperstidningar på bibblo två dagar efter match att läsa missnöje i.
tisdag 29 december 2009
Lite sur och tvär
Har funderat på det där med allt stort och smått skit som man irriterar sig på runt hockeyn och matcherna. En del saker är sådär obetydliga att det knappt är värt att nämnas men sammantaget, utifrån dessa småsaker, tycker jag mig kunna se vissa strukturer som skapar dessa.
Exempel på "skitsaker":
-Jag följer med en kumpan som ska ta en bira i baren men får inte ta med mig vattenflaskan in, köpt av Luleå HF för 20 pix. Vakten snor den och vill inte ens undersöka om det är vatten eller annat, bara nej lämna flaskan om jag ska in. Naturligtvis skiter jag i att gå in dit och tar tillbaka mitt vatten. Kumpanen får ta sin bira ensam.
-En annan kumpan har medhavt kranvatten i en plastflarra som vakten vid läktaren kräver att få sniffa i. Ah men va fan..?
-Jag hatade det från första början när det kom på nittiotalet: Dunkadunka i högtalarna i vartenda spelavbrott. Och mer blir det och högre och högre volym för varje match känns det som.
-Övervakningskameran. Behöver inte sägas nåt mer. Jo kanske att stå på nya ståplatsläktaren är som att stå lika synlig som på en scen.
-Reklamavbrott helt plötsligt mitt i matchen. Som att vi ändå inte matas tillräckligt mycket med reklam, som att hockeyn inte anpassat sig tillräckligt mycket till kommersiella intressen så att den måste hora lite extra och köra ett avbrott utan sportslig anledning.
-Visitering av alla till skelleftematcherna. För fan, man skulle kunna placera ut en atombomb i förväg om man ville. Helt onödig maktdemonstration.
-Femtiofem (55) omgångar i grundserien. Bäst av sju matcher redan från kvarten. Hur ska nån kunna vara peppad så jävla länge.
-Nationalsång, björnhuvve (okej MrD jag vet du gillar åbäket till björnhuvud), utdragen "lineup" och utdraget i övrigt som fan innan nedsläpp. Jag tycker nog vi kan spara nationalsången till landskamper, den gör en inte särskilt laddad inför nedsläpp mellan två klubblag. Den gör mig inte särskilt peppad till landskamper heller om jag ska vara ärlig.
Okej. Det var en uppräkning av några irritationsmoment. Fler finns och de är av olika typ och har olika drag som jag ser det. En sådan är övervaknings- och kontrollgrejen. En annan är reklamskiten överallt och anpassningen till kommersiella intressen. Och så är det jippogrejen, av någon anledning tror svenska hockeyföreningar att svensk hockeypublik vill se en massa plojgrejer, jippon och lyssna på musik när det inte spelas hockey på isen. Och visst, man får väl den publik man förtjänar. En tystlåten publik som möjligen klappar i takt till dunkadunka-skiten köper popcorn och köper öl i baren och bara viftar med de köpta flaggorna.
Bort med de som visserligen kan vara omdömeslösa i språk och sätt, som kanske inte pröjsar 60 spänn för en bärs i baren utan ingen alls eller möjligen en hutt medhavt men som ändå har fantasi att skapa sånger, sy egna flaggor och ju faktiskt lever för laget och går varje match.
Exempel på "skitsaker":
-Jag följer med en kumpan som ska ta en bira i baren men får inte ta med mig vattenflaskan in, köpt av Luleå HF för 20 pix. Vakten snor den och vill inte ens undersöka om det är vatten eller annat, bara nej lämna flaskan om jag ska in. Naturligtvis skiter jag i att gå in dit och tar tillbaka mitt vatten. Kumpanen får ta sin bira ensam.
-En annan kumpan har medhavt kranvatten i en plastflarra som vakten vid läktaren kräver att få sniffa i. Ah men va fan..?
-Jag hatade det från första början när det kom på nittiotalet: Dunkadunka i högtalarna i vartenda spelavbrott. Och mer blir det och högre och högre volym för varje match känns det som.
-Övervakningskameran. Behöver inte sägas nåt mer. Jo kanske att stå på nya ståplatsläktaren är som att stå lika synlig som på en scen.
-Reklamavbrott helt plötsligt mitt i matchen. Som att vi ändå inte matas tillräckligt mycket med reklam, som att hockeyn inte anpassat sig tillräckligt mycket till kommersiella intressen så att den måste hora lite extra och köra ett avbrott utan sportslig anledning.
-Visitering av alla till skelleftematcherna. För fan, man skulle kunna placera ut en atombomb i förväg om man ville. Helt onödig maktdemonstration.
-Femtiofem (55) omgångar i grundserien. Bäst av sju matcher redan från kvarten. Hur ska nån kunna vara peppad så jävla länge.
-Nationalsång, björnhuvve (okej MrD jag vet du gillar åbäket till björnhuvud), utdragen "lineup" och utdraget i övrigt som fan innan nedsläpp. Jag tycker nog vi kan spara nationalsången till landskamper, den gör en inte särskilt laddad inför nedsläpp mellan två klubblag. Den gör mig inte särskilt peppad till landskamper heller om jag ska vara ärlig.
Okej. Det var en uppräkning av några irritationsmoment. Fler finns och de är av olika typ och har olika drag som jag ser det. En sådan är övervaknings- och kontrollgrejen. En annan är reklamskiten överallt och anpassningen till kommersiella intressen. Och så är det jippogrejen, av någon anledning tror svenska hockeyföreningar att svensk hockeypublik vill se en massa plojgrejer, jippon och lyssna på musik när det inte spelas hockey på isen. Och visst, man får väl den publik man förtjänar. En tystlåten publik som möjligen klappar i takt till dunkadunka-skiten köper popcorn och köper öl i baren och bara viftar med de köpta flaggorna.
Bort med de som visserligen kan vara omdömeslösa i språk och sätt, som kanske inte pröjsar 60 spänn för en bärs i baren utan ingen alls eller möjligen en hutt medhavt men som ändå har fantasi att skapa sånger, sy egna flaggor och ju faktiskt lever för laget och går varje match.
söndag 13 december 2009
Juklappstips
Problem med att hitta den rätta julklappen? Inte länge till.
JULKLAPPSTIPS! På kansliet på Örnäset hittar ni både mjuka och hårda klappar i IFK:s färgertill fenomenala priser: Halsduk 100 kr finns två varianter, Pins/nål tre olika sorter 25 kr/st, T-shirts 50 kr, Nyckelring 25 kr, kaffe-/themugg 25 kr passande för både fikarum och morgonchoklad hemma. Och där finns slipsar, vimplar, kepsar, jubileumsboken och annat smått och gott.
Söker ni snygga hockeyklappar så kan ni på onsdag inhandla dessa av LuleåFans på ishallen bakom ståplatsläktaren (nya H alltså) mellan 17.00-20.00. Finns något så djävulskt snygga t-shirtar till försäljning där.
JULKLAPPSTIPS! På kansliet på Örnäset hittar ni både mjuka och hårda klappar i IFK:s färgertill fenomenala priser: Halsduk 100 kr finns två varianter, Pins/nål tre olika sorter 25 kr/st, T-shirts 50 kr, Nyckelring 25 kr, kaffe-/themugg 25 kr passande för både fikarum och morgonchoklad hemma. Och där finns slipsar, vimplar, kepsar, jubileumsboken och annat smått och gott.
Söker ni snygga hockeyklappar så kan ni på onsdag inhandla dessa av LuleåFans på ishallen bakom ståplatsläktaren (nya H alltså) mellan 17.00-20.00. Finns något så djävulskt snygga t-shirtar till försäljning där.
fredag 4 december 2009
Julmarknad på Örnäset lördag 5/12
Imorgon lördag är det julmarknad på Örnäset 11-13. Kom dit och fynda IFK-färgade julklappar till er själv och till andra.
fredag 30 oktober 2009
I trotsålder
Protest i morgon mot översittarna i Hockeyligan. Övervakning av supportrar och förbud för både det ena och andra på läktarn måste bemötas. Ständigt.
Jag älskar protester.
Den så kallade Hockeysupporterunionen gör inte många knop. Den har rent ut sagt inget existensberättigande så fjäskigt inför Hockeyligan som de uttalar sig. Protestera kan man göra ändå om viljan finns. Till och med över klubbgränser kan man samarbeta utan någon utkrystad organisation.
Kämpa Luleå!
Jag älskar protester.
Den så kallade Hockeysupporterunionen gör inte många knop. Den har rent ut sagt inget existensberättigande så fjäskigt inför Hockeyligan som de uttalar sig. Protestera kan man göra ändå om viljan finns. Till och med över klubbgränser kan man samarbeta utan någon utkrystad organisation.
Kämpa Luleå!
torsdag 22 oktober 2009
Hockeypublik
I en blaska som heter "Fria Tidningen" skriver man i en en krönika med några år på nacken: "Under mina år som sportjournalist har jag mött både hockey och fotbollspublik. En minoritet uppskattar båda sporterna. De allra flesta endast en. Och vad de föredrar beror inte på idrotten som utövas i sig, utan på traditioner, identifikation och individualitet. Det en hockeyåskådare vill ha ut av sin idrottsupplevelse är precis det som erbjuds. Det fotbollspubliken vill ha är det de själva skapar, med det problemet att de styrande inom fotbollsfolkets idrott allt mer dränker det publiken kommer till arenorna för med sådant som lockar hockeypubliken."
Att det är en minoritet som uppskattar bägge sporterna är rent ut sagt skitsnack. Det andra påståendet, att fotbollspubliken är med och skapar själva medan hockeypubliken tar vad de får serverat, det är också skitsnack att generalisera så rakt av. Visst kan man se att utvecklingen inom hockeyn gått åt det hållet ända sen dessa började med dessa evighetslånga jippon innan första nedsläpp, disko på högsta volym i speluppehållen som överröstar försök till läktarsång, cheerleaders o s v men det är inte så att vi bara tar vad vi får och bara klappar på uppmaning från speakern. Nix... det vet alla som går på matcherna.
Men utvecklingen hos oss har den här säsongen tagits ett steg längre. Cheerleader-eländet togs ju bort för nåt år sedan och då trodde en ju på en positiv utveckling (alltså mindre tramsflamsjippobarnkalas) men i år är jippona innan match, från det att spelarna kommer in till att pucken släpps, längre än någonsin. Musiken i speluppehållen är i nivå med >infoga valfritt disko<
Att det är en minoritet som uppskattar bägge sporterna är rent ut sagt skitsnack. Det andra påståendet, att fotbollspubliken är med och skapar själva medan hockeypubliken tar vad de får serverat, det är också skitsnack att generalisera så rakt av. Visst kan man se att utvecklingen inom hockeyn gått åt det hållet ända sen dessa började med dessa evighetslånga jippon innan första nedsläpp, disko på högsta volym i speluppehållen som överröstar försök till läktarsång, cheerleaders o s v men det är inte så att vi bara tar vad vi får och bara klappar på uppmaning från speakern. Nix... det vet alla som går på matcherna.
Men utvecklingen hos oss har den här säsongen tagits ett steg längre. Cheerleader-eländet togs ju bort för nåt år sedan och då trodde en ju på en positiv utveckling (alltså mindre tramsflamsjippobarnkalas) men i år är jippona innan match, från det att spelarna kommer in till att pucken släpps, längre än någonsin. Musiken i speluppehållen är i nivå med >infoga valfritt disko<
Att det dundrar och blixtrar och sjungs nationalsång a la amerika och körs på med diskomusik och allt sånt där innebär ju inte att folk i allmänhet uppskattar det. Har Luleå Hockey, så marknadsinriktade som de numera är, gjort en marknadsundersökning i frågan?
onsdag 21 oktober 2009
Sport och politik
Det har varit en del surr nu ett tag om det här med att blanda sport och politik.
Var Free Dawit!-banderollen politisk?
-En del anser att den var det och att vi därför bör bestraffas. Blogg Hockeykanalen är ett exempel på det.
-Andra menar att den var det men att det inte finns någon anledning till bestraffning för den skull.
-En tredje ståndpunkt är att budskapet inte kan betraktas som politiskt utan blott som en budskap för demokrati och yttrandefrihet (riktat mot såväl Hockeyligan/SvFF som mot den eritreanska regimen).
En del menar att just den innebörden är politisk och här märker vi väl en liten skillnad i syn på saken lulefans emellan även om de allra flesta sympatiserar med de två budskap den sände. Hockeyligan avser nu att se över tävlingsbestämmelserna för att göra det tydligare vad som gäller: "- Men det vi hur som helst måste utreda är tydligheten i våra tävlingsbestämmelser. Vi ser över tävlingsbestämmelserna en gång om året, och det arbetet ska vara klart i februari-mars för att gälla till säsongen efter.Finns det en fara i att det blir fler politiska budskap på läktarna i fortsättningen om ni tillåter denna banderoll i Luleå den här gången?
- Nja. Det är alltid en balansgång. Men det är önskvärt med en större tydlighet, svarar Lars G Karlsson. "
Alltså ska påvarna i Hockeyligan definiera vad som är politik och därmed bannlyst och vad som inte är politik och alltså tillåtet. Lycka till gubbar. Det blir ett långt tillägg till tävlingsbestämmelserna.
Det blir nog intressanta diskussioner för att tydliggöra vilka budskap som är politiska. De lär ju få gå igenom ett par hundra exempel. Kan ju börja med Landskrona Bois Rädda varven!-banderoll 1978. Var det politiskt eller möjligen bara en banderoll i sympati med de som hotades av arbetslöshet, rent av flera av de själva. Får sånt förekomma? och ska det få förekomma? Och sen ska de tänka igenom eventuella framtida budskap som kan uppkomma. Tre bara tvärt påkomna scenarier, säg att en lulesupporter blir oskyldigt spöad av polisen i samband med en Rayo Vallecano-m
atch i Spanien och det från vårt ståplatsläktarhåll krävs en ordentlig utredning... Vad gäller då? Eller - Luleå Hockey bestämmer sig för att ta bort ståplats - får vi då protestera mot inriktningen mot den mer resursstarka och konsumtionsinriktade publik som det innebär? Går det bra enligt dessa påvar att ge vårt stöd och protestera mot homofobiskt våld om en homosexuell kumpan från läktaren misshandlats av just det skälet? Vore det politik och förbjudet?
Var Free Dawit!-banderollen politisk?
-En del anser att den var det och att vi därför bör bestraffas. Blogg Hockeykanalen är ett exempel på det.
-Andra menar att den var det men att det inte finns någon anledning till bestraffning för den skull.
-En tredje ståndpunkt är att budskapet inte kan betraktas som politiskt utan blott som en budskap för demokrati och yttrandefrihet (riktat mot såväl Hockeyligan/SvFF som mot den eritreanska regimen).
En del menar att just den innebörden är politisk och här märker vi väl en liten skillnad i syn på saken lulefans emellan även om de allra flesta sympatiserar med de två budskap den sände. Hockeyligan avser nu att se över tävlingsbestämmelserna för att göra det tydligare vad som gäller: "- Men det vi hur som helst måste utreda är tydligheten i våra tävlingsbestämmelser. Vi ser över tävlingsbestämmelserna en gång om året, och det arbetet ska vara klart i februari-mars för att gälla till säsongen efter.Finns det en fara i att det blir fler politiska budskap på läktarna i fortsättningen om ni tillåter denna banderoll i Luleå den här gången?
- Nja. Det är alltid en balansgång. Men det är önskvärt med en större tydlighet, svarar Lars G Karlsson. "
Alltså ska påvarna i Hockeyligan definiera vad som är politik och därmed bannlyst och vad som inte är politik och alltså tillåtet. Lycka till gubbar. Det blir ett långt tillägg till tävlingsbestämmelserna.
Det blir nog intressanta diskussioner för att tydliggöra vilka budskap som är politiska. De lär ju få gå igenom ett par hundra exempel. Kan ju börja med Landskrona Bois Rädda varven!-banderoll 1978. Var det politiskt eller möjligen bara en banderoll i sympati med de som hotades av arbetslöshet, rent av flera av de själva. Får sånt förekomma? och ska det få förekomma? Och sen ska de tänka igenom eventuella framtida budskap som kan uppkomma. Tre bara tvärt påkomna scenarier, säg att en lulesupporter blir oskyldigt spöad av polisen i samband med en Rayo Vallecano-m
atch i Spanien och det från vårt ståplatsläktarhåll krävs en ordentlig utredning... Vad gäller då? Eller - Luleå Hockey bestämmer sig för att ta bort ståplats - får vi då protestera mot inriktningen mot den mer resursstarka och konsumtionsinriktade publik som det innebär? Går det bra enligt dessa påvar att ge vårt stöd och protestera mot homofobiskt våld om en homosexuell kumpan från läktaren misshandlats av just det skälet? Vore det politik och förbjudet?De tvärsäkra tyckarna på Hockeykanalen m fl ställen kan ju hjälpa till att definiera politisk banderoll.
fredag 16 oktober 2009
Free Dawit!
Free Dawit! Så jäkla bra av kumpanerna att göra en sådan banderoll. Dels budskapet i sig men också grejen att det är i solidaritet med Örgrytesupportrarna och Örgryte IS som blev bötfällda av förbundet för en Free Dawit-banderoll. Nu har fotbollsförbundet ändrat sig i den frågan men i vilket fall som helst så är det så jäkla bra gjort. Det här om något visar väl att det inte behövs någon jäkla supporterunion som "styr upp" aktioner, kör så det ryker om man tycker att något är fel. Det behövs ingen centralstyrning - det behövs solidaritet.
tisdag 29 september 2009
Om nya ståplats
Det bästa med att blogga är kommentarerna. Eller inte riktigt och det är mest Mr.D som fått kommentarer från gröningar till sina inlägg här på bloggen. En ännu bättre grej är att kunna dissa kommentarerna, alltså helt enkelt inte låta dom komma till tals. Det här är Ståplats, här bestämmer vi.
Annars då. Jo var ju och såg 9-0 segern mot Infjärden i lördags så min premiärmatch på nya ståplatsläktarn var igår. Och det är ju schysst med en kortsidesläktare. Och visst kan det väl ha varit ovanan att stå där som gjorde att jag inte tyckte om den.
Men iallafall, något slags konkret missnöje efter första visiten: Under första perioden stod vi längst till vänster, men där kändes det helt isolerat så vi flyttade in mot mitten (hehe... låter som Vänsterpartiet). Man hörde inte ens vad det var Mr.D gapade om ute i andra flanken och hör man inte det så är det något som är fel. Synket på olika delar av läktarn var ju sämre än det någonsin varit på H. Den var låg och det var ljust - det kändes som om man stod på en scen. På H var en ju liksom för sig själv - en själv tillsammans med några hundra andra. Nu står man på en scen med en jävla massa vakter som främsta publik. Är de fler än tidigare eller är de bara mer påtagligt synliga???
Storebrorssamhälle - here we go.
Det kändes inte intimt. Inte alls. Det tror jag i och för sig bara är en vanesak tills folk har hittat sina favoritplatser på lagom skrikavstånd till varandra. Ja då borde väl det andra med att hålla takten och sånt komma på köpet.
En helt vansinnig grej som borde åtgärdas rent konstruktionsmässigt är ju dom där stolparna vid läktaruppgångarna - det är ju som gjort för att folk ska snubbla ner i betongen. De funkar på en sittplatsläktare (aha! konspirationsteori nummer 1 dök upp där) men knappast på en ståplats där folk som trängs ska stå och hoppa och kramas när det blir måljubel.
Och så dundrar de på med disko i , högre volym än någonsin. Och jippoeländet förre nedsläpp är längre än förr.
Annars då. Jo var ju och såg 9-0 segern mot Infjärden i lördags så min premiärmatch på nya ståplatsläktarn var igår. Och det är ju schysst med en kortsidesläktare. Och visst kan det väl ha varit ovanan att stå där som gjorde att jag inte tyckte om den.
Men iallafall, något slags konkret missnöje efter första visiten: Under första perioden stod vi längst till vänster, men där kändes det helt isolerat så vi flyttade in mot mitten (hehe... låter som Vänsterpartiet). Man hörde inte ens vad det var Mr.D gapade om ute i andra flanken och hör man inte det så är det något som är fel. Synket på olika delar av läktarn var ju sämre än det någonsin varit på H. Den var låg och det var ljust - det kändes som om man stod på en scen. På H var en ju liksom för sig själv - en själv tillsammans med några hundra andra. Nu står man på en scen med en jävla massa vakter som främsta publik. Är de fler än tidigare eller är de bara mer påtagligt synliga???
Storebrorssamhälle - here we go.
Det kändes inte intimt. Inte alls. Det tror jag i och för sig bara är en vanesak tills folk har hittat sina favoritplatser på lagom skrikavstånd till varandra. Ja då borde väl det andra med att hålla takten och sånt komma på köpet.
En helt vansinnig grej som borde åtgärdas rent konstruktionsmässigt är ju dom där stolparna vid läktaruppgångarna - det är ju som gjort för att folk ska snubbla ner i betongen. De funkar på en sittplatsläktare (aha! konspirationsteori nummer 1 dök upp där) men knappast på en ståplats där folk som trängs ska stå och hoppa och kramas när det blir måljubel.
Och så dundrar de på med disko i , högre volym än någonsin. Och jippoeländet förre nedsläpp är längre än förr.
Jaja. Här är en skön bild på supportrar nånstans i världen. Underbart!
söndag 13 september 2009
fredag 11 september 2009
Nya ståplats
Det är länge sen jag skrev något här, har blivit mer på hejaifk.se, så nu är det dags. Har tillbringat tid i ishallen i veckan med lite målande på väggen bakom ståplatsläktaren. Intrycket av nya läktaren: För låg och för färgglad (knallröd) och för övervakningsbar. Men den är bakom mål och det är ju kul.
Äsch, har inget att skriva här idag heller. Kolla in de andra sportrelaterade bloggarna jag skriver: hejaifk.se och Stora och små arenor.
Äsch, har inget att skriva här idag heller. Kolla in de andra sportrelaterade bloggarna jag skriver: hejaifk.se och Stora och små arenor.
måndag 4 maj 2009
Äntligen hemma
Äntligen är den här. Första hemmamatchen i årets fotbollsserie. Infjärden ikväll. Häng med och heja fram lulegrabbarna till tre poäng. Infjärden behöver inte bli någon lätt match. Den förväntade stortorsken förra helgen, när de mötte Boden, uteblev. Förlustsiffrorna stannade vid 1-2 så de lär kämpa som jehun mot oss för att kunna åka hem med huvudena högt.
På tal om Boden så torskade de igår hemma mot Robertsfors vilket vi naturligtvis ska glädjas åt. Inte bara för att det är gröningar utan även för att de är våra förväntade värsta konkurrenter i toppen.
Bodensarna sluter upp kring sitt fotbollslag - något annat går ju inte att påstå. 942 åskådare hade de igår vilket är en kanonsiffra för division 2. En hel del dras väl dit av den snitsiga arenan kan man tänka, men likförbannat så är det en bra publiksiffra. Det är nog inget vi kan se fram emot i afton men nog hoppas en ju alltid ändå på att luleborna vill sluta upp på samma sätt trots att vi inte har någon snofsig arena utan bara ett jävligt bra lag.
Heja IFK!
På tal om Boden så torskade de igår hemma mot Robertsfors vilket vi naturligtvis ska glädjas åt. Inte bara för att det är gröningar utan även för att de är våra förväntade värsta konkurrenter i toppen.
Bodensarna sluter upp kring sitt fotbollslag - något annat går ju inte att påstå. 942 åskådare hade de igår vilket är en kanonsiffra för division 2. En hel del dras väl dit av den snitsiga arenan kan man tänka, men likförbannat så är det en bra publiksiffra. Det är nog inget vi kan se fram emot i afton men nog hoppas en ju alltid ändå på att luleborna vill sluta upp på samma sätt trots att vi inte har någon snofsig arena utan bara ett jävligt bra lag.
Heja IFK!
onsdag 22 april 2009
Bollinnehav
Sagt av Jensen i tidningen Extra idag: "- Vad kommer att känneteckna ditt lag? -Att vi kommer ha det största bollinnehavet. Vi kommer att ha bollen mest i 22 omgångar. Det finns ingen match som jag på förhand kan tänka mig att motståndarna har mer boll än oss. Sen är det ju inte så att man automatiskt vinner om man har bollen mycket, men det är så vårt spel kommer att se ut. Mycket bollinnehav och ett bra kortpassningsspel."
Ah... vad jag ser fram mot den här säsongen.
Glöm inte att svänga förbi utställningen fredag-lördag.
Ah... vad jag ser fram mot den här säsongen.
Glöm inte att svänga förbi utställningen fredag-lördag.
tisdag 7 april 2009
Laddar
Imorgon är det dags för match. Alla ståplatsmänniskor, ta er till Arcushallen och heja på IFK imorgon onsdag. Avsparkstiden är redan 18.00 så man hinner med bussen till stan från Karlsviks glest trafikerade bygd efter matchen. Något som ju inte brukar vara fallet på lördagar. Eller söndagar då det inte går en enda buss dit.
Tränarintervjuer finner ni på ifklulea.se och artiklar inför matchen hittar ni på Kuriren.nu, Dagbladet.se och St.nu.
Och såklart. För att pränta in det ordentligt. Lördag 18 april är det partaj på Roya. Mer detaljer om det senare. Helgen efteråt, fredag-lördag, är det IFK-utställning på samma hak. Mer om det senare. Här eller på hejaifk.se. Mest troligt på bägge ställena. Och på Heartofsteel-sidan.
Tränarintervjuer finner ni på ifklulea.se och artiklar inför matchen hittar ni på Kuriren.nu, Dagbladet.se och St.nu.
Och såklart. För att pränta in det ordentligt. Lördag 18 april är det partaj på Roya. Mer detaljer om det senare. Helgen efteråt, fredag-lördag, är det IFK-utställning på samma hak. Mer om det senare. Här eller på hejaifk.se. Mest troligt på bägge ställena. Och på Heartofsteel-sidan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
